Har man någonsin varit på en visning av en lägenhet så kommer frågan förr eller senare att ställas; när gjordes det senast ett stambyte? Ett stambyte för med nämligen med sig att man tvingas leva obekvämt för en längre tid framöver och det är något som de flesta vill slippa. Kort och gott; planeras det för ett stambyte så är det så att många spekulanter hoppar av och tappar intresset för en bostad. Men; vad innebär det rent konkret – vad är ett stambyte och varför måste ett sådant göras?
Ser du till en fastighet och ett hus så är det så enkelt att ingenting har en obegränsad livslängd; taket måste bytas, fasaden måste renoveras, man måste byta radiatorer, man måste dränera grunden och man måste då och då se över vilket energisystem och överväga ett byte av detta. Skillnaden mellan dessa projekt och mellan ett stambyte är att det senare påverkar lägenhetsinnehavarna betydligt mer och definitivt sett till vardagen. Stammarna har även de en begränsad livslängd; varje gång du spolar i diskhon, duschar eller går på toaletten så sliter detta på rör och ledningar på insidan av husets kropp och det är också ett byte av dessa som ett stambyte innebär.
Kort och gott; bor du i en fastighet där ett stambyte äger rum så kommer du att A)tvingas dela dusch med dina grannar B)du kommer att få en provisorisk toalett installerad och C) du kommer att ha en massa byggjobbare springande i din bostad. Ett stambyte innebär nämligen att man måste riva ut hela ditt badrum och detta gör man för att komma åt de rör och ledningar som måste bytas ut.
Enkel – men kostsam – matematik. Ett stambyte är inte gratis; det kostar dels pengar att göra och dels så kostar det att renovera badrummet tillbaka till ursprungligt skick igen. Frågan är om det verkligen är nödvändigt? I många fall så är svaret glasklart – ett stambyte måste ske; är exempelvis tätskiktet skadat i badrummen så finns det inga andra alternativ. Är så inte fallet så finns det dock andra utvägar som inte kostar lika mycket pengar och som dessutom inte för med sig lika stor obekvämlighet.
Primärt så handlar det här om en relining. Vid en relining så lagar man stammarna istället för att byta dem; man använder sig av en slags plast som man lägger in i röret – som stelnar och som således minimerar risken för läckage och skador. Detta är en ganska ny metod och man märker att fler och fler fastighetsägare väljer en relining framför ett stambyte.
Dock! Man ska alltid vara medveten om att nya metoder på sikt kan visa skador som man inte räknat med. Relining har funnits i ungefär tjugo år och de hus där sådana har genomförts har visat sig hålla väldigt bra; men man kan för den sakens skull inte säga att metoden är drypsäker. Mycket handlar dessutom om vilket företag man väljer för sin relining och där en tumregel att hellre välja erfarenhet och ett lite högre pris än att välja med plånboken. Det tjänar man definitivt på i längden.
Kort sagt; är inte tätskikt skadat och håller badrummen i en fastighet en god standard så kan man som fastighetsägare med gott samvete välja att anlita ett företag (ett erfaret sådant, som sagt) för en relining och både spara pengar och ge lägenhetsinnehavarna en lite lättare vardag.
Läs mer om relining här: http://www.relinings.se/.